Radagast och Bombadills "Dubblo" kattliv: Visit hos uppfödaren

Resa till Västerås

I morse kl.09.00 blev yngste sonen (13 år) och jag hämtade av min äldste son (23 år) med bil. Innan vi startade så skrev vi in resans mål på GPS:en och begav oss i väg. Vädret var vintrigt med sol och snöfall om vartannat. Väglaget var isfritt, men lite moddigt. Resan tog oss 1,5 timmar och var fylld med prat om förväntningar på katterna och om vad som hänt i vardagen sedan vi sist träffades.
GPS:ens vägbeskrivning fungerade alldeles utmärkt ända fram till resans slutmål, där den ville att vi skulle ta en cykelväg sista biten fram till villan. Området med hus verkade vara byggt efter uppdateringen av kartorna så vi snurrade runt en del innan vi nådde vårt mål.

God kontakt

Vi blev väl mottagna av uppfödaren och hennes man. De bjöd på fika och hade tålamod med alla våra frågor och funderingar. Vid tillfället när vi kom in i huset så låg katterna och vilade. Det gav oss möjlighet till en lång pratstund och att bekanta oss med varandra.

Vi fick snabbt en god kontakt och den kommer vi att behålla för att ha någon att rådfråga, och naturligtvis för att hon gärna vill följa kattungarnas uppväxt.

Kattungarna

Plötsligt hörde vi ett plingande, och efter en hoppande leksak, kommer de två underbaraste och näpnaste små svarta kattungar. Där de kom gående såg de alldeles nyvakna ut och var så charmiga. Genast försökte de fånga leksaken med sina små tassar. De är nog de sötaste jag har sett!

Inga foton som jag har sett hittills kan göra dem rättvisa. Att få se dessa i verkligheten slår allt. De var mindre till storleken än jag trott, men de väger ändå 1 kg nu. Sibiriska katters päls sägs vara sträv, men dessa katter hade inte ett hårstrå som ens var i närheten av att kunna kallas sträv. De var snarare som att klappa ett par änglavingar. Jag kan inte beskriva det bättre än så ...

När de varit vakna en liten stund så blev de mer och mer livliga och snart så visade de upp sin lite mer busiga sida. De brottades med varandra, lekte i klätterställningar och med andra leksaker. T.o.m två extra kattlådor var mycket skojiga att leka med. Jag lyckades fånga dem på bild och video men det var inte så lätt.

Tingade

Efter ca två timmars besök var vi ändå tvungna att lämna dessa sötnosar. Innan vi åkte betalade vi en handpenning, skrev under ett avtal och tingade därmed kattungarna. Preliminärt den 1 februari kommer uppfödaren med make ner till oss och lämnar då kattungarna i vår vård. Det är bara två veckor till dess. Vi kommer att räkna dagarna och planera för deras ankomst.

Vi fick reda på några saker som vi bör anpassa i vårt hem, för att våra nya familjemedlemmar ska få det bästa mottagandet och inte fara illa.

Vår största utmaning blir att finna lösningar på alla löst hängande elkablar till lampor, tv, datorer och allt vad det kan vara. Dessa små busungar har en viss förkärlek att tugga på dessa.
De behöver sedan lugn och ro för att kunna anpassa sig till sitt nya hem. De kommer ju till en helt ny plats och är ju trots allt inte så gamla. Ingen stress eller obehagliga upplevelser bör förekomma.

Hemresan

Efter att vi ätit lunch på IKEA med sonen (20 år) som bor och pluggar i Västerås styrde vi kosan hemåt. Det stora samtalsämnet var naturligtvis hur vi upplevde besöket. Jag passade även på att ringa ett samtal till make och dotter (11 år) för att delge vår upplevelse även med dem. Jag skickade lite foton också som de kunde avnjuta tills vi var hemma.

Hemkomst

Det hade hunnit mörkna innan vi kl.16.30 var välbehållna på hemmaplan och studsade in i huset (i alla fall jag) av lycka. Vi samlades och tittade raskt på bilderna och videosnuttarna som jag lyckats få till!

De ville höra allt och även om jag och yngste sonen hade något olika berättelse så pratade vi lika ivrigt och gjorde de andra gröna av avundsjuka.